Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Två barn på leker

Barnkonventionen

Från och med den 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Här kan du läsa mer om vad det innebär för kommunen.

Bakgrund

Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och ett år senare anslöt Sverige sig till barnkonventionen genom så kallad ratificering. Konventionen har därmed sedan länge varit juridiskt bindande för Sverige. Från och med den 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige.

Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen består 54 artiklar varav fyra av dessa utgör grundläggande principer.

  • Varför blir barnkonventionen lag?

    Under 2013 tillsatte regeringen den så kallade “Barnrättighetsutredningen” med uppdrag att kartlägga hur tillämpningen av lagar i Sverige stämmer överens med barnets rättigheter enligt barnkonventionen. När utredningen presenterades under 2016 framkom att det fanns en rad brister i genomslaget av barns rättigheter enligt barnkonventionen. Bristerna bestod i bland annat att myndigheter inte ser barn som rättighetsbärare. Det innebär att barn särbehandlas när det är fråga om vuxen-barn relation genom att ses som ett objekt istället för ett subjekt. Av utredningen framkom även att myndigheters bedömningar och intresseavvägningar är allmänt hållna och inte tar utgångspunkt i barnets bästa. Även informationen till barnen är bristfällig och barnens möjligheter att komma till tals är ytterst begränsad. Kartläggningen visar att barn i vissa fall skyddas från deltagande i processer trots att ett deltagande är förenligt med barnkonventionen.Utifrån barnrättighetsutredningens kartläggning och förslag beslutade riksdagen att barnkonventionen ska gälla som lag. Syftet med lagen är att konventionens artiklar ska få ett bättre genomslag i rättstillämpningen och i samhället i stort.
  • Regeringens arbete med barnkonventionen

    Regeringskansliet har givit ett uppdrag åt en särskild utredare att utforma en vägledning som kan vara ett stöd för hur man kan gå till väga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen.Regeringen har också givit Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser om vägledningen och att sprida den till myndigheter, kommuner och regioner. Insatserna är tänkt att ge de som tillämpar lagen inom offentlig verksamhet fördjupad kunskap i hur man tolkar och tillämpar en internationell konvention som barnkonventionen.
  • Några begrepp att känna till

    Det finns några begrepp som är viktiga att känna till i sammanhanget. Eftersom begreppen har olika innebörd och är enkla att förväxla är det viktigt att förstå betydelsen av dem.Barnperspektiv Barnperspektivet innebär att vuxna, utifrån egen erfarenhet och kompetens (ens egna uppväxt, utbildning, yrkes- och familjeliv med mera), försöker sätta sig in i barnets situation för att bedöma vad som är barnets bästa i det enskilda fallet. Många vuxna som arbetar med barn har särskild barnkompetens vilket kan innebära att dessa vuxna har mer insikt i barnets utveckling, levnadsvillkor och behov. Viktigt att notera är att barnperspektivet inte innebär att barnets rättigheter enligt barnkonventionen säkerställs. Barnets perspektiv Till skillnad från barnperspektivet innebär barnets perspektiv att barnets egen berättelse och tolkning av situationen beaktas. För att möjliggöra detta förutsätts att det enskilda barnet kommuniceras relevant och begriplig information i enlighet med artikel 12. Artikel 12 fastställer barnets rätt till delaktighet men innebär inte per automatik att barnets rättigheter enligt barnkonventionen säkerställs.Barnrättsperspektiv Ett tredje perspektiv, det så kallade barnrättsperspektivet, innebär att vi ser barn som rättighetsbärare och att såväl medarbetare som hela verksamheten arbetar rättighetsbaserat genom att tillgodose barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. För att kunna genomsyra barnrättsperspektivet i en verksamhet krävs att barnet erkänns, att barnets integritet respekteras och att
    • barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, hudfärg, kön, språk, religion, funktionshinder med mera (artikel 2)
    • barnets bästa utreds och övervägs i alla beslut som berör barnet direkt eller indirekt (artikel 3)
    • barnets utveckling samt rätt till liv beaktas (artikel 6)
    • barnet får möjlighet att uttrycka sin mening och att den beaktas utifrån barnets ålder och mognad (artikel 12)
    Att ta hänsyn till barnrättsperspektivet innebär att barnets rättigheter beaktas i enlighet med barnkonventionen. Utgå därför från detta perspektiv i ditt arbete.
  • Vill du veta mer om barnkonventionen?

Sidan uppdaterad 2024-01-18