Lyssna
Hanrövägen österut, 2011.
Gamla Herrgården
Stadsdelen har sitt ursprung i gården Born och omtalades första gången som ”godset Born i Thorsångs socken” 1336. År 1539 konfiskerades gården av kronan för att bli fogdegård och sedan kungsgård (1557). På 1680-talet omtalades stadsdelen som Gamla Herrgården. Namnet Born kan härledas till bära, att man var tvungen att bära sina båtar förbi ett strömmande vattendrag. Östanforsån är här rik på forsar vilket möjliggjorde etableringen av en mängd vattendrivna verksamheter.
Bron över Faluån
I gamla tider var transporter till lands ett stort problem. Varje vattendrag som måste passeras erbjöd svårigheter. Vid nuvarande Hanröbron finns en ö i Faluån och där fanns en relativt bekväm möjlighet att komma över ån via två kortare broar. Nuvarande Hanrövägen var därför redan på medeltiden en viktig handelsväg. Trots avståndet från gruvan låg Faluns första kyrka, Stora Kopparbergs kyrka, på ett bekvämt avstånd och dessutom i en del av staden som hade frisk luft och omgavs av grönska. Hanrövägen bevarar än idag sin krokiga, medeltida sträckning.
Borns hyttegård
Gamla Herrgården har sitt namn från egendomen Born och omnämndes redan 1336. Gården låg i norra delen av nuvarande stadsdelen och blev på 1400-talet prebende, det vill säga löneboställe för prästen vid Stora Kopparbergs kyrka. Under Gustav Vasas tid blev gården 1539 fogdesäte och centrum för det då nybildade Borns län. Ett trettiotal fogdar hann avlösa varandra på Borns hyttegård. Den första fogden hette Karl Månsson. Flera av Sveriges regenter besökte gården under denna tid, bland annat Gustav Vasa, Erik XIV, Johan III, Karl IX och Gustav II Adolf.
På kartan över Falun från 1628 är fogdegårdens läge angivet vid nuvarande Bergsmansgränd. Gårdens huvudbyggnad utgjordes troligen av en korsbyggnad av präktiga dimensioner. Förutom andra bostadshus, bl a ett par loftstugor, hörde sannolikt till gården en mängd olika funktionsbyggnader såsom ett stall för ungefär 50 hästar, en ladugård, visthusbodar, lador, mjölkstuga, bagarstuga, mangelstuga och badstuga. Från 1557 benämndes fogdegården kungsgård.
Bornfogden var länschef och hade hand om skatteuppbörd och uppbördsredovisning inom Borns län (Österdalarna och Falutrakten). Samtidigt var han förvaltare av hyttegårdens verksamheter såsom gruvdrift, hyttedrift och gårdsbruk. Verksamheterna sysselsatte många arbetare, och flertalet hade sin bostad på gården eller i närheten av denna. År 1608 fanns 76 personer som arbetade vid gruvan, 74 som var knutna till hyttorna och 24 som arbetade vid gården. Då har ej flera av de högre befattningshavarna medräknats eller tillfälligt sysselsatta som körgossar, fiskare och kolare, inte heller hantverkare av olika slag såsom bälgslagare, hjulmakare och linslagare.
Kronobruket nådde sin höjdpunkt under 1580- och 90-talen. År 1592 producerades vid kronans hyttebruk cirka 3.000 skeppund koppar (cirka 510 ton). På grund av egendomens splittring genom förpantningar, förläningar och donationer till långivare, förtroendemän och bergsmän samt områdets gradvisa skövling genom slagganhopningar och roströk hade snart den anrika fogdegården förlorat sin betydelse. Fogdesätets historia nådde sitt slut i mitten av 1630-talet, då dess korsbyggnad flyttades för att disponeras som provisorisk gudstjänstlokal.
Den osunda roströken
Från början av reformationstiden och pastor Michael Ericis tid fram till början på 1600-talet låg prästgården i stadsdelen. En märklig fyrkant på 1628 års karta markerar troligen gårdens plats vid Gruvbäcken i det nuvarande kvarteret Bergslagsgården. Odlingarna låg på den intilliggande Prästtäkten. Prästerna var också ofta inblandade i kopparhanteringen och drev egen hytta. Under början på 1600-talet ökade kopparproduktionen och den svavelfyllda röken blev ett allt större problem för de närboende. 1616 kom Jon Palma till Kopparberget som kyrkoherde. Han begärde dock snabbt förflyttning med hänvisning till den svåra roströken och svårigheten att odla på de omgivande markerna som var “av gruve och roströk nästan förskämda, så att den nu varken gräs eller säd bärige”. Men han fick inte sin vilja fram utan tvingades stanna i det gruvliga samhället. För att komma undan roströken byggde han då för egna medel en gård nära kyrkan, därav namnet Mäster Jons gränd.
Utsikt från slaggvarpen bakom Vass Britas gård,1920-tal. Foto Dalarnas museum.
Skålpussen
Fram till 1960-talet var det ett stort falunöje att åka skridskor på Skålpussens is. Få falubor känner idag till denna lilla sjö som ligger väster om Hanröleden och söder om Stenslund. Förr gick sjön ända ner till Hanrövägen och den syns tydligt på 1728 års karta. I senare tider har den alltmer fyllts ut med slagg.
Arbetarstadsdelen Gamla Herrgården
På kartan från 1628 redovisas förutom kungsgården och prästgården endast enstaka byggnader samt en samling hus som markerar byn Hanrö.
Gamla Herrgården är reglerat enligt 1646 års stadsplan. I denna plan redovisas området norr om Magasinsgatan och öster om Engelbrektsgatan som hyttreservat. Redan på 1728 års karta kan man dock se att detta område är bebyggt motsvarande dagens omfattning.
Till stadsdelen flyttade främst hytt- och gruvarbetare. De byggde enkla stugor av timmer med gavlarna vända mot gatan. Det var låga byggnader med ett eller två rum och med små fönster. Taken var klädda med spån. Uppvärmning skedde meden öppen spis. Sågade brädor var dyrgripar och man hyvlade noga alla dörrfoder, fönsterfoder, vindskivor och knutbrädor. Till varje gård hörde också flera uthus, bl a för att kunna hålla djur vilket var nödvändigt för hushållningen. Stadsdelen har aldrig drabbats av brand vilket innebär att det finns timrade byggnader bevarade från denna äldsta tid.
Gammal gruvarbetarstuga på fastigheten Vändrosten 6, 2011.
Den rödaste stadsdelen i Falun
Området domineras idag av tvåvåningshus men ännu finns det femton gruvarbetarstugor bevarade enligt en inventering som genomfördes av Länsstyrelsen 2006. Färgsättningen är huvudsakligen röd, vilket ger området, trots stora variationer i byggnadernas utseende, ett mycket enhetligt intryck. Snickeridetaljer som fönster, knutbrädor etc är i allmänhet målade i vitt. Fönstren har mittpost och de äldre fönstren har fyra eller sex rutor.
Taken är av typen sadeltak, har en takvinkel på omkring 25–30 grader och är klädda med enkupigt lertegel, som blivit mörkare av ålder. Husen ligger i gatuliv med rödfärgade plank emellan. Gårdarna är små och med många byggnader.
Gatorna har kvar sin ursprungliga bredd om åtta meter och längs husen ligger ränndalar av kullersten. Skålpussgränd är fortfarande en grusväg.
Engelbrektsgatan söderut, 2011.
Engelbrektsgatan 94, 2011.
Gamla Herrgården 13. Gården ”Mor i Ändan”, Engelbrektsgatan 98, 2011. Namnet kommer från en krogrörelse på 1700-talet i denna gård i änden av gatan.
Gruvarbetarstuga, Hanrövägen, 2011.
F d Stora research anläggning i Born. Nu inryms här olika verksamheter, bl a en vårdcentral 2011.
Born
Strax norr om Hanrövägen ligger det före detta kopparvitriolverket, en stor fabriksbyggnad i slaggblock och tegel från 1917. Under de första fyra åren inrymdes här ett extraktionsverk, därefter påbörjades en framställning av kopparvitriol. Norr därom ligger den gamla koppar- och zinkhyttan med en mäktig skorsten, byggd av slagg. Vid infarten står en grindstuga med vällingklocka och vid ån en kraftstation byggd i tegel 1899. Utmed Faluån ligger den forna silverhyttan. År 1788 beslutades om ett silverbruks inrättande i Falun och 1790 började silversmältning i en före detta kopparhytta vid Faluåns forsar. År 1884 uppfördes den nuvarande hyttan i slaggtegel. Under åren 1863–1920 producerades här drygt 13 ton silver. Under samma tid svarade hyttan för större delen av landets guldproduktion, på 1890-talet cirka 100 kg om året. Norr om och sammanbyggd med silverhyttan ligger en så kallad kratshytta. Delar av rostugnarna, driv- och finérugnarna samt en schaktugn är bevarade i hyttan. I åns stränder kan lämningar av äldre kopparhyttor skönjas. Bergslaget etablerade en forskningsanläggning norr om Vitriolverket som senare fick namnet Stora Research. Byggnaderna uppfördes från 1920-talet till 1980-talet och ritades bland annat av Klas Boman och Jack Hansons arkitektkontor. Verksamheten upphörde 2008 och byggnaderna fick nya funktioner. Området fick det officiella namnet Born 2011.
Kvarteret Kopparplåten 2011.
Nybroområdet
All bebyggelse mellan Nybrogatan och Magasinsgatan revs på 1960-talet och ersattes med flerfamiljshus i kvarteren Bergslagsgården och Kopparplåten. HSB uppförde 18 stycken trevåningshus med 229 lägenheter i kvarteret Bergslagsgården 1971. I kvarteret Kopparplåten invid Faluån uppfördes i mitten på 1970-talet 37 stycken kedjehus i falurött och med en modern arkitektonisk gestaltning. Området blev nationellt mycket uppmärksammat tack vare sin arkitektur och den goda planeringen med bilfria gångstråk genom kvarteret. Arkitekt var HSB:s arkitektavdelning.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Lagskyddade byggnader - blå
Silverhyttan, Vitriolverket och Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan
Falun 9:13, 9:14 (Södra Mariegatan 20)
När den traditionella bergsmansorganisationen ersattes av bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades ett mindre industriområde vid Hanröbron. Här framställdes kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Av de bevarade byggnaderna är Silverhyttan den äldsta, uppförd 1884 i kopparslaggblock. Exteriören är välbevarad och även ugnsinredningen finns kvar. Ett extraktionsverk uppfördes 1917 för framställning av koppar och zink. Byggnaden är uppförd i kopparslaggblock och tegel. Den intilliggande skorstenen i slaggblock uppfördes 1879. Den kortades till nuvarande höjd 1924. Vitriolverket i kopparslaggblock och tegel uppfördes i början på 1900-talet och tillbyggdes 1917. Samtliga dessa byggnader förklarades som byggnadsminne 2008. Byggnaderna ägs idag av Stiftelsen Stora Kopparberget.
Grupp 1 - grön
Vass Britas gård
Gamla Herrgården 2, 3 (Herrgårdsgränd 8)
Vass Britas gård tillkom sannolikt under det sena 1600-talet. Gården ligger på en typisk medeltida solvänd tomt. Bostadshusen innehåller tre små lägenheter där upp till 20 personer bott samtidigt. Gården inköptes av Falu stad 1964 och restaurerades åren 1972–73. Under en period därefter fungerade gården som en servicelägenhet för pensionärer bosatta i området med bl a en matservering. Numera används gården som besöksmål för turistgrupper och som samlingsplats för stadsdelsföreningen. Gården med sina roströksfärgade fasader är en av de märkligaste gårdsanläggningarna i Falun. Gården har sitt namn efter en av dess sista invånare, Vass Brita Ersdotter, född i Leksand 1847. Vass Britas sondotter och sondotterdotter var de sista personerna som bebodde gården.
Den första frikyrkan i Falun
Härden 8 (Sturegatan 117)
I hörnet av Magasinsgatan och Sturegatan bodde på 1780-talet skarprättaren Eric Lykteman. Han verkställde smärre kroppsstraff av olika slag och hanterade bilan vid halshuggningar. När konventikelplakatet upphävdes 1858 och frikyrkor blev tillåtna uppförde Falu Missionsförening 1865 på denna tomt den första frikyrkolokalen i Falun. Under åren 1879-92 användes lokalen som snickeri och åren 1892-1928 bedrev Frälsningsarmén verksamhet här. Efter Frälsningsarmén har byggnaden nyttjats för olika ändamål – under en tid fanns en auktionskammare här. År 1987 skulle huset rivas. En stark opinion lyckades förhindra ett rivningsbeslut och byggnaden är nu upprustad och används bland annat för bostäder.
Övriga byggnader grupp 1 - grön
- Härbre - Gamla Herrgården 6 (Engelbrektsgatan 90) Sannolikt 1600-tal.
- Bod - Gamla Herrgården 8 (Engelbrektsgatan 94)
- Gruvarbetarstuga och getstall - Hanrö 10 (Hanrövägen 14)
- Gruvarbetarstuga - Hanrö 11 (Hanrövägen 16)
- Härbre - Härden 14 (Hyttgatan 88)
- Gruvarbetarstuga - Kallrosten 7 (Skålpussgränd 2).
- Gruvarbetarstuga - Sturen 4 (Engelbrektsgatan 63)
- Gruvarbetarstuga och bod - Vändrosten 6 (Skålpussgränd 7).
Grupp 2 - röd
- Falun 4:3 (Södra Mariegatan 18, Faluån), kraftstation.
- Falun 9:22 (Södra Mariegatan 18), grindstuga, f d och centrallaboratorium för Stora Enso.
- Gamla Herrgården 6 (Engelbrektsgatan 90), södra bostadshuset.
- Gamla Herrgården 7 (Engelbrektsgatan 92), bostadshus och uthus, 1700-tal.
- Gamla Herrgården 8 (Engelbrektsgatan 94), bostadshus och två uthus.
- Gamla Herrgården 13 (Engelbrektsgatan 98), f d värdshus, ”Mor i ändans gård”, två bostadshus och uthus. Hörnhuset är en gruvarbetarstuga.
- Gamla Herrgården 14 (Hanrövägen 9), bostadshus mot Hanrövägen (två ihopbyggda gruvarbetarstugor).
- Hanrö 2 (Sturegatan 137 A), bostadshus mot gatan.
- Hanrö 4 (Sturegatan 135), gruvarbetarstuga.
- Hanrö 5 (Hanrövägen 4), två bostadshus.
- Hanrö 13 (Hanrövägen 20), bostadshus mot gatan.
- Hanrö 21 (Hanrövägen 24), norra bostadshuset, gruvarbetarstuga.
- Hyttan 2 (Hanrövägen 4), norra bostadshuset.
- Härden 2 (Sturegatan 129), bostadshus.
- Härden 5 (Sturegatan 123), gruvarbetarstuga, ombyggd på 1940-talet.
- Härden 15 (Hanrövägen 17), bostadshus.
- Kallrosten 7 (Skålpussgränd 2), möbelverkstad.
- Kallrosten 11 (Hanrövägen 10), bostadshus.
- Kallrosten 13 (Hyttgatan 73), två bostadshus, det södra en gruvarbetarstuga.
- Kallrosten 15 (Skålpussgränd 4), gruvarbetarstuga, väl bevarad karaktär, till- och ombyggd 2000.
- Rostbruket 7 (Engelbrektsgatan 71), uthusen.
- Rostbruket 13 (Engelbrektsgatan 83), bostadshus.
- Rostbruket 14 (Sturegatan 116), bostadshus.
- Rostbruket 16 (Engelbrektsgatan 75), gruvarbetarstuga och uthus.
- Rostbruket 17 (Sturegatan 108), Öhlanders hantverksgård, 1700-tal. Bostadshus och alla uthusen.
- Sturen 2 (Engelbrektsgatan 67), bostadshus.
- Sturen 3 (Engelbrektsgatan 65), två bostadshus (det södra en gruvarbetarstuga).
- Sturen 4 (Magasinsgatan 34), bostadshus.
- Sturen 5 (Magasinsgatan 36), bostadshus.
- Sturen 8 (Sturegatan 106), bostadshus och uthus.
- Sturen 13 och 14 (Engelbrektsgatan 69), bostadshus.
- Vändrosten 6 (Skålpussgränd 7), bostadshus.
Grupp 3 - gul
- Falun 9:22, norra kontorsbyggnaden mot ån.
- Gamla Herrgården 4, bostadshus.
- Gamla Herrgården 5, två bostadshus.
- Gamla Herrgården 6, bostadshus.
- Gamla Herrgården 8, östra uthuset.
- Gamla Herrgården 12, bostadshus.
- Hanrö 4, västra delen av bostadshuset och uthuset.
- Hanrö 6, bostadshus och uthus.
- Hanrö 7, bostadshus och uthus.
- Hanrö 8, bostadshus och uthus.
- Hanrö 9, bostadshus och västra uthuset.
- Hanrö 10, bostadshus.
- Hanrö 11, bostadshus och två uthus.
- Hanrö 12, bostadshus mot Hanrövägen.
- Hanrö 18, bostadshus.
- Hanrö 23, bostadshus.
- Hyttan 1, bostadshus mot Sturegatan.
- Hyttfogden 3, bostadshus mot Bergsmansgränd.
- Härden 2, två uthus.
- Härden 3, bostadshus mot Sturegatan.
- Härden 4, bostadshus och uthus.
- • Härden 5, bostadshus mot Sturegatan.
- Härden 6, bostadshus och uthus.
- Härden 12, bostadshus mot Hyttgatan.
- Härden 13, gruvarbetarstuga, kraftigt ombyggd.
- Härden 16, bostadshus.
- Härden 17, förskola 1949, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
- Kallrosten 4, bostadshus och södra uthuset.
- Kallrosten 6, två bostadshus.
- Kallrosten 10, bostadshus mot Skålpussgränd.
- Kallrosten 12, västra delen av bostadshuset.
- Kallrosten 15, uthus.
- Kopparplåten 7–43, kedjehus uppförda 1974–75.
- Rostbruket 2, bostadshus och uthus.
- Rostbruket 4, bostadshus och uthus.
- Rostbruket 6, bostadshus mot Engelbrektsgatan.
- Rostbruket 7, bostadshus.
- Rostbruket 9, bostadshus mot Sturegatan och uthus.
- Rostbruket 13, uthus.
- Rostbruket 14, uthus.
- Rostbruket 15, bostadshus och uthus.
- Rostbruket 16, norra bostadshuset.
- Rostbruket 19, bostadshus mot Sturegatan.
- Sambruket 2, bostadshus.
- Sambruket 3, bostadshus.
- Sturen 3, uthus.
- Sturen 4, uthus ihop byggt med gruvarbetarstuga.
- Vändrosten 6, sydvästra uthuset.